Berörande försoning – försonande beröring

I ett poddsamtal 2018 med Cecilia Humble och Jenny Andersson  fick jag en fråga om viktiga förlåtelser jag gjort. Till ytan steg då två viktiga försoningar. Jag väljer att kalla det försoning, då försoning är en mjukare energi för mig och det är mitt personliga val att försonas mer än att förlåta - för MIG alltså. Detta kan reflekteras över separat, men inte just här.

En av försoningarna var med min pappa och den utvecklades stilla under hans tre sista veckor i livet 2017, Veckor som jag delade dag och natt med honom. I poddsamtalet pratade jag om det stora i att dela dessa veckor med honom, en person som jag delat en stark intensitet med, men samtidigt en ständigt plågsamt närvarande distans.

Jag fortsatte att ha försoningen med pappa med mig efter poddmötet... jag funderade över vad det var som VERKLIGEN förändrade vår energi från parerad till försonad. Helt plötsligt trillade polletten ner… det var BERÖRINGEN som förändrade präglingar, motstånd, inkapslingar... Vi (min pappa och jag) var utan beröring i hela vårt liv tillsammans och vi höll båda skyddet mot närvarande närvaro, där man blir så oskyddad och naken. Vi stannade i den yttre kostymen, inte bara gentemot varandra utan hela världen.

Vi kapitulerade båda två de sista veckorna och höll händer, behövde, tog emot och gav... det yttre pansaret krackelerade och mjuknade, släppte in, gav efter, kommunicerade…Jag släpptes in i min pappas inre, mjuka värld där prestation oväntat nog var ointressant, där bara kärlek fanns... Jag skötte honom - denne starke man - tvättade, smekte kind och panna, kammade skägget, höll hand från en extrasäng bredvid, hela nätterna...vad hände? Jo vi tog plats i våra kroppar, rätten att bo i våra kroppar, vara trygga, hela, bli berörda och beröra... Som för alla människor och de tidiga åren i livet. Det ”varma badet” som barnet behöver för att vilja bo i kroppen. Det vill säga hur omgivningen möter barnet. Att bli bemött så att det upplevs som ett varmt bad eller på ett sätt som känns som en kall dusch. När är det tryggt och skönt att bo i kroppen?

Att skapa förutsättningar för trygga rötter... Att känna rotchakrat helas, grunden vara stabil trots sorgen ...så fint att jag trott att det är andens väg ut ur kronchakrat som är i fokus vid döden... Åter känner jag vidden av att VÄVA, det som hela HoliYogan går ut på.. krona - jord - ande - kropp - att ta plats i sin kropp innan avfärd är djupt helande och det gjorde livet fyllt med kärlek... hela livet... Det gjorde livet med min pappa mer begripligt... Jag uppfattade begripligheten bortom intellektet även för pappa. Det skänkte honom en trygghet inför avfärd. Att äntligen kapitulera för kroppens visdom. För att sedan släppa den. Så vackert

Vi har alla vår kostym som mer eller mindre gömmer vårt autentiska jag... ett sätt att överleva som vi kan vara tacksamma över, men som vi missar att vi KAN förändra, släppa. Min pappa släppte sin kostym sista tre veckorna i sin kropp. Han hjälpte mig i min då snart 15-åriga process att förstå och läka mig själv,  att hänga av mig min kostym och verkligen känna mitt hus, min kropp, mitt autentiska jag. Berörande försoning – försonande beröring…

Så oändligt glad för samtalet med Jenny och Cecilia som gav mig nya insikter i efterhand!! En försoning som inte bara gällde vår relation, min och pappas, utan även relationen till oss själva, vår identitet, vårt hus, vår kropp, vårt autentiska jag.

Inser även att det jag skriver om här är det som jag egentligen pratar om på alla kurser och utbildningar, men det blev här en fysisk och energimässig kunskap förankrat i mitt hjärta och i min kropp! Tänk att man kan säga en sak och tro att man vet, fast inte förrän man får en fysisk & energimässig respons blir det sant, för mig, och bara mig...då kan jag berätta med lite mer passion och ibland väcka andras slumrande längtan till kanske beröring eller försoning....berörande försoning eller försonande beröring... eller att bara lyssna med kropp och hjärta lite mer, då och då...❤

/Ulrica Liavor

Text från 2018 omredigerad okt 2024

Ps det tål att förtydligas att jag enbart representerar mig själv i mina reflektioner. Jag serverar aldrig rätt eller fel, sant eller falskt för någon annan. Jag strör mina livsreflektioner lite hör och var och kanske kan du speglas in i dina vrår, skuggor och viktiga gömmor… kanske. .